Här finns tips på material för dig som arbetar inom djurens hälso- och sjukvård eller är yrkesverksam inom djurhållning eller livsmedelsproduktion och som möter personer med frågor om antibiotika och infektioner inom djurhållning.
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har tagit fram skyltar som kan användas av verksamheter som har djur och tar emot studiebesök. Materialet finns även översatt till flera olika språk.
Vårt pedagogiska material på olika språk (SVA)
På Jordbruksverket webbplats kan du hitta informationsblad om gårdsbesök och sätt att undvika smittor.
Kommunikationsmaterial (Jordbruksverket)
Även LRF och Arla har information om gårdsbesök.
Strama är en nationell samverkansgrupp mot antibiotikaresistens. Strama – veterinär och livsmedel (VL) är ett nätverk för en bred grupp intressenter inom området. Inom Strama VL har man utvecklat en app om antibiotikaanvändning och vad man kan göra för att minska användningen. Det finns särskilda avsnitt om smådjur och häst. Appen finns där du brukar ladda ner appar.
Strama VLGenom att skydda djur från smitta kan man förebygga behandling med antibiotika. På smittsäkra.se finns smittskyddsråd, fördjupad information om smittsamma sjukdomar och hur de sprids, information om antibiotikaresistens och ett självtest för att bedöma smittskyddet. Här finns också information om smittskyddsprogrammet ”Smittsäkrad besättning” för gris- och nötkreatursbesättningar. Webbplatsen vänder sig till djurägare, djurskötare och personer som på annat sätt kommer i kontakt med lantbrukets djur.
Smittsäkra.seHär kan du ladda ner affischer, filmer och bilder för sociala medier.
MaterialArbetsgivaren ska förebygga risken för att arbetstagare blir infekterade av smittämnen, eller blir varaktiga bärare av smittämnen, på grund av sina arbetsuppgifter. I Arbetsmiljöverkets förskrifter finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka vilka risker som kan förekomma och vidta åtgärder för att förebygga ohälsa, bland annat genom att förbygga smittspridning på arbetsplatsen. Det gäller på alla arbetsplatser där det kan finnas smittrisker. Arbetsgivaren ska även erbjuda vaccination och andra medicinska åtgärder, om det behövs. Här kan du läsa mer om arbetsmiljö och smittrisker
Smittrisker i arbetsmiljön (Arbetsmiljöverket)Friska djur behöver inte antibiotika. I Sverige finns därför en lång tradition av att arbeta förebyggande för att hålla djur friska. Det är en av orsakerna till att Sverige är ett av de länder som har lägst antibiotikaförsäljning för djur som hålls för livsmedelsproduktion, enligt statistik från Europeiska läkemedelsmyndigheten. Vi använder betydligt mindre mängd antibiotika till djur än till människor i Sverige. Under 2021 använde människor i Sverige cirka 53 ton antibiotika medan cirka 9 ton användes för våra djur. Antibiotikaförsäljningen till djur har minskat successivt sedan mitten av 80-talet.
För att få använda antibiotika till djur i Sverige måste en veterinär först bedöma att det är nödvändigt. Reglerna om antibiotikaanvändning ska minska risken för resistens och förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester.
När djur som hålls för livsmedelsproduktion får antibiotika beror det ofta på
När det gäller sällskapsdjur som hundar är hudinfektioner och urinvägsinfektioner vanliga orsaker.
I Sverige sprids resistenta bakterier främst via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. När det gäller livsmedel kan vi smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Det kan vara besvärlig men oftast behöver man inte behandla med antibiotika.
För alla bakterier gäller att man minskar smittrisken genom att följa Livsmedelsverkets råd om god hygien i köket. När man till exempel genomsteker kyckling och köttfärs dör bakterierna oavsett om de är resistenta eller inte.
För att undvika att få i dig bakterier – följ Livsmedelsverkets råd om hygien i köket. Det här är de viktigaste:
Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i mat. Reglerna säger att det måste gå en viss bestämd tid mellan det att ett djur behandlats med antibiotika till dess att man tar tillvara kött, mjölk eller ägg från djuret.
På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenskt och importerat kött.