Frågor och svar

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner hos människor och djur. Antibiotika fungerar genom att döda bakterierna eller störa viktiga funktioner hos dem. I dagligt tal kallas ofta antibiotika för penicillin men det är bara en av flera sorters antibiotika. Många vanliga infektioner, till exempel förkylning, orsakas av virus och mot virusinfektioner fungerar inte antibiotika.

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Bakterier kan utveckla motståndskraft, resistens, mot läkemedlet. Resistens är bakteriernas naturliga sätt att anpassa sig för att överleva. Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar resistensen.

Infektioner som orsakas av resistenta bakterier blir svårare eller i värsta fall omöjliga att behandla. I vissa länder finns bakterier som är motståndskraftiga mot nästan alla antibiotikatyper. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade, men antibiotikaresistens är ett växande bekymmer även här, för både folkhälsan och djurhälsan. På grund av den här utvecklingen blir det svårare att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling.

Antibiotikaresistenta bakterier sprids på samma sätt som andra bakterier. Det innebär att de kan överföras mellan människor och djur. Resistens kan även spridas via livsmedel och den yttre miljön. Spridningen sker globalt genom resande och handel. Dessutom kan bakterier byta resistensgener med varandra så att resistens överförs mellan närbesläktade bakterier inom en art och även mellan olika bakteriearter. Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar resistensen.

Om en bakterie är resistent mot en sorts antibiotika fungerar inte läkemedlet. Då måste man använda en annan sort. Om sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika ökar risken för att infektionen tar längre tid att behandla eller att behandlingen misslyckas. I värsta fall kan patienten dö av infektionen. Vår moderna, avancerade sjukvård är beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner i samband med exempelvis operationer, intensivvård och cancerbehandlingar. Även inom veterinärmedicinen behövs antibiotika för att kunna behandla sjuka djur. När antalet komplikationer vid infektioner ökar, medför det också ökade kostnader för samhället.

Globalt uppskattar man att nästan 1,3 miljoner människor dör varje år till följd av antibiotikaresistens, vilket är fler än för stora infektionssjukdomar som hiv respektive malaria.

Sverige har jämfört med många andra länder en lägre användning av antibiotika bland både djur och människor, och mindre bekymmer med resistenta bakterier. Men de resistenta bakterierna ökar även här och orsakar problem. Ett exempel är att en del patienter med urinvägsinfektion kan behöva få antibiotika intravenöst när antibiotika i tablettform inte fungerar. Patienten måste då behandlas på sjukhus. Ett annat exempel är att resistenta bakterier har spridit sig på avdelningar som vårdar för tidigt födda barn, vilket har lett till att barn har avlidit. Förutom ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, innebär utvecklingen ökade kostnader för samhället.

Läkemedelsindustrin utvecklar nya antibiotika men det går långsamt. Även om det finns några få nya preparat är det viktigt att använda befintliga antibiotika på bästa sätt. Det behövs mer forskning och utveckling för att både få fram nya preparat och få mer kunskap om äldre antibiotika. Det är särskilt ont om nya antibiotika mot infektioner som orsakas av resistenta tarmbakterier.

Antibiotikaresistens är ett globalt problem. Därför arbetar länder och internationella aktörer tillsammans för att hitta hållbara lösningar. Ett exempel är att Världshälsoorganisationen (WHO) 2015 antog en global handlingsplan för hur medlemsstaterna ska arbeta mot antibiotikaresistens. Enligt planen har alla länder tagit på sig att genomföra insatser i sina länder inom alla sektorer i samhället. Även medlemsländerna i Världshälsoförsamlingen för djur (WOAH) och FN:s livsmedelsorganisation (FAO)samt FN:s miljöprogram (UNEP) har beslutat om gemensamma riktlinjer för arbetet mot resistens. EU har också arbetet mot antibiotikaresistens högt på sin agenda, med många olika aktiviteter för att stötta medlemsländerna samt för samordning i syfte att påverka länder utanför EU. Sverige är och har varit ett föregångsland och bidrar till att stärka andra.

Vid Folkhälsomyndigheten finns ett WHO-samarbetscenter för att stödja det globala arbetet.

Sverige leder ett internationellt samarbete där 29 länder tillsammans stödjer forskning om utveckling av antibiotika, diagnostik och metoder för att minska antibiotikaresistens. Samarbetet heter ”Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance” (JPIAMR).

För att minska infektionsbördan och användning av antibiotika arbetar Sveriges biståndsmyndighet Sida i ett antal låg och lägre medelinkomstländer runtom i världen med att stärka de lokala hälsosystemen och säkra tillgången till rent vatten, sanitet och hygien.

I Sverige har även det internationella nätverket ReAct sitt Europakontor. De arbetar tillsammans med många aktörer i olika länder och har bland annat samlat praktiska råd om och erfarenheter av hur man kan arbeta mot antibiotikaresistens, med särskilt fokus på låg- och medelinkomstländer.

Sverige har en strategi mot antibiotikaresistens som ligger till grund för arbetet med att bromsa utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens samt hantera dagens situation. I Sverige samarbetar aktörer inom sjukvården, djurhållningen, livsmedelssektorn, forskningen och den yttre miljön. Det finns exempelvis en nationell samverkansgrupp mot antibiotikaresistens. Många organisationer arbetar också ständigt med frågan, till exempel regionernas Stramagrupper som sedan mitten av 1990-talet arbetat mot antibiotikaresistens. Det svenska arbetet fokuserar sedan många år tillbaka på att:

• förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning
• främja att antibiotika används på rätt sätt till både människor och djur.

Friska människor och friska djur behöver inte antibiotika. Genom att förebygga smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. För att förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vård och omsorg och veterinär verksamhet ska all personal utbildas inom vårdhygien och basala hygienrutiner. Andra viktiga åtgärder är att följa vaccinationsprogram och ha en bra djurhållning.

En god handhygien är en bra åtgärd för att förhindra smittspridning. Tvål och vatten räcker för det mesta. Det är dock viktigt att

• använda tvål på alla delar av handen
• skölja av tvålen ordentligt
• torka händerna torra.

Genom att tvätta händerna på detta sätt kan man gnugga och skölja bort bakterier och virus. Handdesinfektion kan ibland vara ett bra alternativ, till exempel om det inte finns tillgång till tvål och vatten eller om det pågår en smittspridning i den miljö där man befinner sig.

Vår moderna avancerade sjukvård är beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner i samband med exempelvis:

• operationer
• intensivvård
• cancerbehandlingar.

Antibiotika behövs för att behandla vissa infektioner som orsakas av bakterier eller för att minska risken för följdsjukdomar av en infektion. Många vanliga infektioner klarar dock kroppen av att läka på egen hand. Det är läkare som bedömer om antibiotika gör nytta eller inte.

Varje vuxen människa bär på 1–2 kg bakterier, varav de flesta gör nytta. De utgör vår normalflora och bryter bland annat ner olika näringsämnen och skapar en ogynnsam miljö för sjukdomsframkallande bakterier. En antibiotikabehandling påverkar inte bara infektionen utan även många av de nyttiga bakterier som exempelvis finns i tarmkanalen, i underlivet, på huden och i de övre luftvägarna. Det kan ta lång tid innan bakteriefloran blir normal efter en antibiotikabehandling. Det är ett av skälen till att vi inte ska använda antibiotika i onödan. Även djurs normalflora påverkas på motsvarande sätt av antibiotika.

Genom hela livet bär människor och djur på bakterier på huden, i underlivet, i luftvägarna och i tarmen. Dessa bakterier utgör den så kallade normalfloran och gör mycket nytta. Man behöver inte bli sjuk om resistenta bakterier kommer in i normalfloran, men de kan spridas vidare. Man kan alltså bära på resistenta bakterier i sin normalflora, till exempel i tarmen, utan att vara sjuk och utan att märka det. Det varierar hur länge man är bärare av sådana bakterier. Om de resistenta bakterierna orsakar en infektion blir infektionen svårare att behandla med antibiotika.

Arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga risker för att arbetstagare blir infekterade av smittämnen eller blir varaktiga bärare av smittämnen, på grund av sina arbetsuppgifter. Det gäller på alla arbetsplatser där det kan finnas smittrisker, oavsett om du arbetar med djur eller med människor.

Arbetsgivaren ska se till att du kan hålla en god hygien, bland annat tvätta eller desinfektera händerna. Om du arbetar med vård och omsorg, till exempel inom förskolan eller äldreomsorgen, finns särskilda hygienregler som ska följas. Du ska också få utbildning om vilka smittrisker som kan finnas på din arbetsplats och hur du kan skydda dig från att smittas. Du kan läsa mer om sätt att förebygga smittrisker i arbetsmiljön på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Friska djur behöver inte antibiotika. I Sverige finns därför en lång tradition av att arbeta förebyggande för att hålla djur friska. Det är en av orsakerna till att Sverige är ett av de länder som har lägst antibiotikaförsäljning för djur som hålls för livsmedelsproduktion, enligt statistik från Europeiska läkemedelsmyndigheten. Vi använder betydligt mindre mängd antibiotika till djur än till människor i Sverige. Under 2023 använde människor i Sverige cirka 64 ton antibiotika medan cirka 9 ton användes för våra djur. Antibiotikaförsäljningen till djur har minskat successivt sedan mitten av 80-talet.

Veterinären bedömer om djuret behöver antibiotika

För att få använda antibiotika till djur i Sverige måste en veterinär först bedöma att det är nödvändigt. Reglerna om antibiotikaanvändning ska minska risken för resistens och förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester.

När djur som hålls för livsmedelsproduktion får antibiotika beror det ofta på

• smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur
• juverinflammationer hos vuxna mjölkkor.

När det gäller sällskapsdjur som hundar är hudinfektioner och urinvägsinfektioner vanliga orsaker.

• Friska djur behöver inte antibiotika. Lär dig mer om hur du sköter om ditt djur för att förebygga sjukdomar. Djur behöver en bra boendemiljö, bra skötsel och bra foder för att hålla sig friska.
• Kontakta djursjukvården för rådgivning när ditt djur mår dåligt.
• Följ veterinärens råd om när antibiotika gör nytta.
• Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, i stället för att använda eller slänga den.
• Undvik att smitta vidare och att själv smittas – ha en god handhygien när du hanterar djurets mat eller om ditt djur har ett sår.

• Friska djur behöver inte antibiotika. Djur behöver en bra miljö, bra skötsel och bra foder för att hålla sig friska.
• Ha en god hygien – tvätta händerna med tvål och vatten, använd rena kläder, skor och stövlar och ren utrustning i stallet och se till att transportmedel är rena.
• Håll sjuka eller smittade djur åtskilda från friska djur för att motverka smittspridning.
• Om du ska köpa in djur, tänk då på att fråga om det finns några sjukdomsproblem i säljarens besättning och fundera på hur du kan hindra att smitta når din besättning, till exempel genom att isolera inköpta djur en tid.
• Följ veterinärens råd om när antibiotika behövs eller inte behövs.
• Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, i stället för att använda eller slänga den.
• Lär dig mer om smittskydd för lantbrukets djur på sajten smittsäkra.se
• Har du häst? Läs SVA:s checklista.

I Sverige sprids resistenta bakterier främst via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller djur. När det gäller livsmedel kan vi smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Det kan vara besvärlig men oftast behöver man inte behandla med antibiotika.

För alla bakterier gäller att man minskar smittrisken genom att följa Livsmedelsverkets råd om god hygien i köket. När man till exempel genomsteker kyckling och köttfärs dör bakterierna oavsett om de är resistenta eller inte.

För att undvika att få i dig bakterier – följ Livsmedelsverkets råd om hygien i köket. Det här är de viktigaste:

• Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött, inklusive kyckling.
• Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött, inklusive kyckling.
• Genomstek fågel och köttfärs, och smaka inte på rå köttfärs.
• Skölj grönsaker.

Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får finnas i mat. Reglerna säger att det måste gå en viss bestämd tid mellan det att ett djur behandlats med antibiotika till dess att man tar tillvara kött, mjölk eller ägg från djuret.

På så sätt ser man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller både svenskt och importerat kött.

Antibiotika kan hamna i miljön på olika sätt, till exempel

• i samband med tillverkning av antibiotika
• via läkemedelsrester som blivit kvar i urin och avföring efter antibiotikabehandling.

När antibiotika hamnar i miljön ökar risken för att resistens utvecklas hos bakterier som finns i naturen. Anlagen för resistens kan sedan spridas från harmlösa miljöbakterier till sjukdomsframkallande bakterier. Om halterna av antibiotika ökar i miljön så ökar denna risk.

För att minska utsläppen av antibiotika i miljön kan vi se till att

• produktion av antibiotika inte medför utsläpp som kan innebära risk för att resistens utvecklas
• förbättra reningen av avloppsvatten så att mindre antibiotika kommer ut i miljön
• bara använda antibiotika när det gör nytta
• lämna överblivna läkemedel till apoteket.

Läkemedelsverket avråder från att beställa antibiotika på nätet utan att först ha fått en bedömning av en läkare eller veterinär och fått recept. Läkaren eller veterinären kan bedöma om antibiotika är en lämplig behandling för en infektion. Visar det sig att du eller ditt djur behöver antibiotika skriver din läkare eller veterinär ut ett recept på den typ som passar bäst för att behandla just den aktuella infektionen. Hämta ut ditt läkemedel på ett godkänt apotek. Godkända apotek i Sverige har följande symbol:

Om du väljer att hämta ut antibiotika eller andra läkemedel via ett internetapotek, kom ihåg att kontrollera att apoteket bär den EU-gemensamma symbolen som visar att aktören säljer läkemedel lagligt. Så här ser symbolerna ut – grön för humanrecept och blå för djur (symbolerna är inte klickbara på denna webbplats):

En del produkter marknadsförs i dag som antibakteriella. Det innebär att de innehåller ämnen som dödar bakterier. Det kan exempelvis handla om skor, kläder och köksutrustning. EU-regler säger att alla produkter som marknadsförs så ska märkas med namnet på det ämne som ger den påstådda antibakteriella effekten.

Vardagsvaror som kläder, skärbrädor och toalettsitsar behöver oftast inte en antibakteriell behandling för att bli tillräckligt rena. Oftast räcker det med tvål och vatten eller disk- och tvättmedel för att hålla rent. Fråga i affären vad varan innehåller så att du kan göra ett medvetet val.