Antibiotikans effekt har länge minskat, vilket medfört allt större problem. Redan i dag uppskattar man att resistenta bakterier orsakar närmare 1,3 miljoner dödsfall om året i världen. Låginkomstländer är särskilt utsatta eftersom infektionssjukdomar är vanligare där och hälsoläget generellt är sämre. Sverige har än så länge mindre problem med resistenta bakterier jämfört med många andra länder, men antibiotikaresistens är ett växande bekymmer också här.
När antibiotikan upptäcktes på 1920-talet var det en medicinsk revolution. Plötsligt gick det att rädda livet på människor som annars skulle dött av bakteriella infektioner. Sedan dess har vi slösat med antibiotikan världen över utan att tänka på att det driver på utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Exempelvis har människor fått antibiotika för sjukdomar som egentligen kan läka lika bra utan behandling, och friska djur har fått antibiotika för att växa snabbare och för att förebygga sjukdomar. Dessutom har läkemedelsfabriker släppt ut antibiotika i miljön i samband med tillverkningen. Läkemedelsindustrin utvecklar nya antibiotika, men det går långsamt.
Det skiljer sig mellan olika länder hur mycket antibiotika som används till människor och djur. Globalt är överanvändning ett stort problem, men i vissa delar av världen är det brist på vissa antibiotika, vilket bland annat bidrar till att många barn dör i lunginflammation.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier inte längre är känsliga för preparatet. Resistens är bakteriernas naturliga sätt att anpassa sig till sin miljö för att överleva. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika ökar risken för att en infektion tar längre tid att behandla eller att behandlingen inte fungerar alls. I värsta fall dör patienten av infektionen.
I dag är antibiotikaresistens ett växande folkhälsoproblem, även i Sverige. Vår moderna, avancerade sjukvård är beroende av fungerande antibiotika i samband med exempelvis operationer, intensivvård eller cancerbehandlingar. Antibiotika är också viktigt för att behandla sjukdomar hos djur och för att trygga livsmedelsförsörjningen.
Antibiotikaresistenta bakterier sprids på samma sätt som andra bakterier – överallt i vår värld. Det innebär att de kan överföras mellan människor och djur men också via livsmedel och i vår miljö. De sprids globalt genom resor och handel. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistensgener med varandra. På så vis kan resistensen överföras mellan närbesläktade bakterier inom en art och även mellan olika bakteriearter. Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar resistensen.