Antibiotikans kraft håller på att ta slut. Bara i år har hundratusentals människor i världen över dött i bakterieinfektioner som inte antibiotikan biter på. I Sverige har vi varit relativt förskonade, men antibiotikaresistens är ett växande bekymmer också här.
När antibiotikan upptäcktes på 1920-talet var det en medicinsk revolution. Plötsligt gick det att rädda livet på människor som annars skulle dött av bakteriella infektioner. Sen dess har vi haft en övertro på antibiotikans eviga kraft. Och vi har slösat med den världen över. Människor har behandlats med antibiotika för sjukdomar som egentligen kan läka lika bra på egen hand. Friska djur har behandlats med antibiotika i förebyggande syfte. Och läkemedelsfabriker har släppt ut antibiotika i miljön i samband med tillverkningen.
Biter inte på resistenta bakterier
Överanvändning har lett till att sjukdomsframkallande bakterier har utvecklat resistens – dvs. motståndskraft mot medicinen. Resistens är bakteriernas naturliga sätt att anpassa sig till sin miljö för att överleva. När sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika ökar risken för att en infektion tar längre tid att behandla eller att behandlingen inte fungerar alls. I värsta fall dör patienten av infektionen.
Ett stort hot mot människors och djurs hälsa
Idag är antibiotikaresistens ett växande folkhälsoproblem. I vissa länder finns bakterier som står emot nästan all antibiotika med hundratusentals dödsfall till följd. Också i Sverige ökar problemen. Vår moderna, avancerade sjukvård är beroende av fungerande antibiotika i samband med exempelvis operationer, intensivvård eller cellgiftsbehandlingar. Även inom veterinärmedicinen behövs antibiotika för att kunna bota sjuka djur.
Gäller hela världen
Antibiotikaresistenta bakterier sprids på samma sätt som andra bakterier – överallt i vår värld. Det innebär att de kan överföras mellan människor, men också via, djur, livsmedel och i vår miljö. Spridningen sker globalt genom resande och handel. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistens med varandra. På så vis kan resistensen överföras mellan olika bakteriestammar, men också mellan olika bakteriearter. Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar resistensen.
Finns ingen enkel lösning
I nuläget finns ingen enkel lösning på problemet. Att helt stoppa spridningen av resistenta bakterier går till exempel inte. Ska kommande generationer ha tillgång till fungerande antibiotika krävs insatser från många håll i samhället, i alla världens länder. Läs mer om vad som behöver göras.