Antibiotikaresistens är ett globalt problem. Därför arbetar länder och internationella aktörer tillsammans för att hitta hållbara lösningar. Ett exempel är att Världshälsoorganisationen (WHO) 2015 antog en global handlingsplan för hur medlemsstaterna ska arbeta mot antibiotikaresistens. Enligt planen har alla länder tagit på sig att genomföra insatser i sina länder inom alla sektorer i samhället. Även medlemsländerna i Världshälsoförsamlingen för djur (WOAH) och FN:s livsmedelsorganisation (FAO)samt FN:s miljöprogram (UNEP) har beslutat om gemensamma riktlinjer för arbetet mot resistens. EU har också arbetet mot antibiotikaresistens högt på sin agenda, med många olika aktiviteter för att stötta medlemsländerna samt för samordning i syfte att påverka länder utanför EU. Sverige är och har varit ett föregångsland och bidrar till att stärka andra.
Vid Folkhälsomyndigheten finns ett WHO-samarbetscenter för att stödja det globala arbetet.
Sverige leder ett internationellt samarbete där 29 länder tillsammans stödjer forskning om utveckling av antibiotika, diagnostik och metoder för att minska antibiotikaresistens. Samarbetet heter ”Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance” (JPIAMR).
För att minska infektionsbördan och användning av antibiotika arbetar Sveriges biståndsmyndighet Sida i ett antal låg och lägre medelinkomstländer runtom i världen med att stärka de lokala hälsosystemen och säkra tillgången till rent vatten, sanitet och hygien.
I Sverige har även det internationella nätverket ReAct sitt Europakontor. De arbetar tillsammans med många aktörer i olika länder och har bland annat samlat praktiska råd om och erfarenheter av hur man kan arbeta mot antibiotikaresistens, med särskilt fokus på låg- och medelinkomstländer.